|
elektronikens utveckling Ur: Audionen Nr 4 nov. 2001 - Tillbaka - Ampère, André-Marie (1775-1836) Fransk fysiker. Utvecklade teorin för magnetism och grundlade elektrodynamiken. Braun, Karl Ferdinand (1850 - 1918) Tysk fysiker. Sysslade med elektrisk energi i galvaniska element. Uppfann katodstråleröret 1897. Införde kristalldetektorn och ramantennen. Fick Nobelpriset 1909. Edison, Thomas A. (1847 - 1931) Amerikansk tekniker och uppfinnare. Uppfann bl.a. kolkornsmikrofonen och fonografen 1877. Förbättrade glödlampan 1897 (uppfunnen 1854 av Goebel). Upptäckte 1880 emissionen från den varma glödtråden i en glödlampa och uppfann därmed dioden. Lär ha haft rekord i antalet beviljade patent (mer än 1000 st.) Fleming, John Ambrose (1850 - 1945) Brittisk ingenjör. Använde dioden 1904 till likriktning av högfrekventa signaler. Forest, Lee de (1873 - 1961) Amerikansk uppfinnare. Ersatte 1907 Liebens yttre magnetiska styrgaller i trioden med ett elektroniskt invändigt galler för att förbättra Flemings diod. Uppnådde inte förstärkning. Galvani, Luigi (1737 - 1798) Italiensk läkare. Upptäckte galvaniskt bildad elektricitet, då två olika, förbundna metalltrådar rörde vid friska urtagna grodmuskler. Hans förklaring till fenomenet var dock felaktig. Geissler, Heinrich (1814 - 1879) Tysk instrumentmakare. Skapade tillsammans med Julius Plücker det elektriska urladdningsröret, geisslerröret. Med detta studerade han och andra elektriska strömmar i gaser under lågt tryck, vilket ledde fram till spektralanalysen. Goebel,Heinrich (1818 - 1893) Tysk urmakare och optiker. Uppfann 1854 glödlampan och använde den i sitt företag i New York. Anställdes som assistent hos Edison, som 1879 vidareutvecklade lampan. Guericke, Otto von (1602 - 1686) Tysk ingenjör, fysiker, officer och borgmästare i Magdeburg. Demonstrerade 1654 sin luftpump för riksdagen i Regensburg och 1657 de magdeburgska halvkloten, som lufttomma inte kunde slitas isär av många hästar då de var lufttomma, men lätt delades då luft släpptes in i dem. Uppfann 1663 elektricitetsmaskinen. Lieben, Robert von (1878 - 1913) Österrikisk kemist och fysiker. Inrättade efter sina studier i Göttingen ett laboratorium i Wien. Han konstruerade år 1906 ett gasfyllt katodstrålerör med två anoder, mellan vilka han lät anodströmmen fördelas genom att styra den med ett magnetiskt fält. Därmed hade man världens första analoga elektroniska förstärkare av växelström. Den fick först användning till talsignalerna i telefonsystem. Hans patent gällde från 4 mars 1906. Han konstruerade senare ett förstärkarrör med elektronisk styrning via ett galler inne i röret i likhet med de Forests audion. Marconi, Guglielmo (1874 - 1937) Han var en av radioteknikens pionjärer och anses rätt ofta som "radions uppfinnare", men andra har gjort honom äran stridig, till exempel Aleksandr Popov och Nikola Tesla. Många patentstrider uppstod och till sist fick Nikola Tesla titeln. Meissner, Alexander (1883 - 1958) Österrikisk fysiker, uppfann återkopplingen, där en del av rörets utgångssignal fasrätt tillföres ingången och därmed genererades en kontunierlig svängning. Ohm, Georg Simon (1789 - 1854) Tysk fysiker. Upptäckte sammanhangen mellan elektrisk spänning, ström och motstånd - Ohms lag. Popov, Aleksandr S. (1859 - 1906) Rysk fysiker och uppfinnare och en av pionjärerna inom radiohistorien. Han blev berömd för sitt experiment att ansluta en kohär till åskledaren, och kom på så sätt på hur man kan detektera radiovågor. Popov lyckades 1894-1895 använda de elektromagnetiska vågorna för teckenöverföring mellan en sändare och en mottagare belägna 4 kilometer från varandra. Han var professor i fysik vid Sankt Petersburgs elektrotekniska högskola och blev 1905 rektor där. Schottky, Walter (1886 - 1976) Tysk fysiker, införde 1916 skärmgallret mellan styrgallret och anoden, varvid tetroden skapades. Tesla, Nikola (1856 - 1943) En serbisk-amerikansk uppfinnare och maskin- och elektroingenjör. Tesla var en av de mest betydelsefulla bidragsgivarna vad gäller tillkomsten av kommersiell elektricitet. Han är mest känd för sina många revolutionerande bidrag inom elektromagnetism under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Stora delar av Teslas patent och teoretiska arbeten bildade grund för modern växelströmsteknik inklusive flerfasiga distributionssystem och växelströmsmotorer, vilka banade vägen för den andra industriella revolutionen. Han var etnisk serb, född i Kejsardömet Österrike och blev sedermera amerikansk medborgare. Volta, Alessandro (1745 - 1827) Italiensk fysiker. Bekräftade grundlagen för Galvanis iakttagelser och konstruerade 1799 detförsta galvaniska elementet. År 1801 demonstrerade han seriekopplade element. Örsted, Hans Christian (1777 - 1836) Dansk fysiker, upptäckte år 1820 sambandet mellan elektricitet och magnetism. - Tillbaka upp - - Till första sidan - © Elkillen |
